Boston
Şähär
|
Boston - AQŞ Massaçusets ştatınıñ iñ zur şähäre häm başqalası. Yaña Angliä töbägeneñ iñ ere şähäre häm AQŞnıñ iñ iske häm bay şähärläreneñ berse.
Xalıq sanı 636 meñ, Boston ölkäseneñ xalıq sanı 5,8 mln artıq.
Şähärneñ quşamatı - Beantown (Borçaq qalası).
TarixҮзгәртү
1630 yılnıñ 17 sentäberendä Massaçusets koloniäseneñ puritannarı şähärgä nigez sala. Berniçä yıldan AQŞnıñ berençe kölliäte - Harward salına.
XVIII qädär Boston - Britan Amerikasınıñ iñ ere şähäre, soñraq Nyu-Yorkka urın birä.
1773 yılda "Boston çäy eçüe" waqiğaları näticäsendä AQŞ bäysezlege öçen suğış başlana.
Suğıştan soñ Boston - qollıqqa qarşı köräş üzägenä äwerelä.
Bostonğa küp möhäcirlär - irlandlar, almannar, livannar, fransuz kanadlıları, italiannar, läx häm urıs yähüdläre kilä başlıy.
1970 yılda Bostonda yaña iqtisadi üseş başlana.
XXI ğasırda Boston AQŞnıñ texnologik, säyäsi üzäge xaläten yänä qaytara.
Mäğärif häm FänҮзгәртү
Bostonda mäşhür Harvard Universitetı, Massaçusets texnologik institutı, Boston universitetı urnaşqan.
Bostonda Aleksandr Bell telefonnı uylap çığara.
1944 yılda Eyken häm Hopper berençe tsifrlı sanaqnı uylap çığara.
Şähär klimatıҮзгәртү
Boston klimatı | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kürsätkeç | Ği | Fev | Mar | Apr | May | İün | İül | Avg | Sen | Okt | Noya | Dek | Yıl |
Absolüt maksimum, °C | 22,2 | 21,1 | 30,0 | 34,4 | 35,6 | 41,0 | 39,4 | 38,9 | 37,8 | 32,2 | 28,3 | 24,4 | 41,0 |
Urtaça maksimum, °C | 2,1 | 3,1 | 7,7 | 13,3 | 19,2 | 24,6 | 27,4 | 26,6 | 22,7 | 17,1 | 11,2 | 4,2 | 15,0 |
Urtaça temperatura, °C | −1,5 | −0,3 | 3,8 | 9,1 | 14,7 | 20,0 | 23,3 | 22,4 | 18,2 | 12,3 | 7,2 | 1,6 | 10,9 |
Urtaça minimum, °C | −5,8 | −5 | −0,4 | 4,6 | 9,9 | 15,1 | 18,4 | 17,8 | 13,8 | 8,3 | 3,5 | −2,9 | 6,5 |
Absolüt minimum, °C | −24,4 | −27,8 | −17,2 | −10,6 | 1,1 | 5,0 | 10,0 | 7,8 | 2,8 | −3,9 | −13,3 | −27,2 | −27,8 |
Yawım-töşem norması, mm | 91,2 | 91,9 | 93,7 | 91,4 | 82,6 | 78,5 | 72,1 | 82,3 | 77,7 | 83,8 | 107,2 | 101,9 | 1054,3 |
Халык саныҮзгәртү
1722 | 1765 | 1790 | 1800 | 1810 | 1820 | 1830 | 1840 | 1850 | 1860 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
10 567 | ↗15 520 | ↗18 320 | ↗24 937 | ↗33 787 | ↗43 298 | ↗61 392 | ↗93 383 | ↗136 881 | ↗177 840 |
1870 | 1880 | 1890 | 1900 | 1910 | 1920 | 1930 | 1940 | 1950 | 1960 |
↗250 526 | ↗362 839 | ↗448 477 | ↗560 892 | ↗670 585 | ↗748 060 | ↗781 188 | ↘770 816 | ↗801 444 | ↘697 197 |
1970 | 1980 | 1990 | 2000 | 1 апр 2010[1][2] | 2011[3] | 1 апр 2020[4] | |||
↘641 071 | ↘562 994 | ↗574 283 | ↗589 141 | ↗617 594 | ↗692 600 | ↘675 647 |
SıltamalarҮзгәртү
- Räsmi sayt(ингл.)
- ↑ United States. Bureau of the Census 2010 U.S. Gazetteer Files — Washington, D.C.: U.S. Census Bureau, 2010.
- ↑ United States Census 2010 / мөхәррир АКШ җан исәбен алу бюросы
- ↑ https://web.archive.org/web/20121203013517/http://quickfacts.census.gov/qfd/states/25/2507000.html
- ↑ Перепись населения США 2020 года / мөхәррир АКШ җан исәбен алу бюросы