Oğur telläre: юрамалар арасында аерма

Контент бетерелгән Контент өстәлгән
Kitap (бәхәс | кертем)
Төзәтмә аңлатмасы юк
Kitap (бәхәс | кертем)
Төзәтмә аңлатмасы юк
Юл номеры - 50:
'''Oğur telläre''' yäki '''borınğı bolğarlar telläre''', '''r-törendäge törki tellär''' — [[törki tellär]]neñ borınğı törkeme. BEQ 500 yılda oğur telläre urtaq törki tellärneñ törkemennän çamalap çıqqan.
 
Qayber ğalimnär buyınça Oğur telläre ğailäsenä [[onoğur tele|onoğur]], [[törki awar tele]], [[Xäzär tele|xäzär]], [[Borınğı bolğar tele|borınğı bolğar]] häm [[hun tele|hun]] telläre kergännär. Mäşhür [[AQŞ]] belgeçe Johanson [[çuaş tele]]neñ turıdan-turı oğur tellärennän çıqqanın şik astına quya <ref>Johanson, Lars & Éva Agnes Csató (ed.). 1998. The Turkic languages. London: Routledge.</ref><ref>Johanson, Lars. 1998. "The history of Turkic." In: Johanson & Csató, pp. 81–125</ref>.
 
Taş qäberlärdä tabılğan borınğı bolğar telendäge yazular küpçelege z-törendäge ([[tatar tele]] sıman yäki I stil) bula, läkin tağı r-törendäge ([[çuaş tele]] sıman yäki II stil) tabılğan. Şuña kürä borınğı bolğar tele z- (tatarsıman) yäisä r- (rotatsizm, çuaşsıman, oğur) törendäge tel bulğanı älegä bilgesez.
 
==Oğur telläre==