Maxsus çağıştırmalılıq teoriäse: юрамалар арасында аерма

Контент бетерелгән Контент өстәлгән
Юл номеры - 11:
[[Hendrik Lorentz]] häm başqalar elektromegnit köçlärenneñ küzätüçe urnaştıruına bäylälärne kürep alalar. Ber sistemdä berençe toruçı küzätäçe ber ölkäsendä qırnı "kürmi", ä ikiençese xäräkätläderüçe küzätäçe "kürä". Lorentz stasionar äfer çağıştñrmaça xäräkäte ''[[Lorentz-Fitzgerald qısqartması]]'' theorise nigezenä sala. Soñraq bu theorine qatı täñqit itälär.
 
Lorentz [[Lorentz transformasí tigezlämäläre|üz transformasí tigelämälären]] täqdim itsä dä, Einstein'nıñ kertelgän öleşe bu tigezlämälär bigräk tä fundamental theoridän çığaru. Bu theori äferneñ qarşılıqnı taläp itmi. Einstein närsä bar küzätüçegä ''invariant'' bula belän qızıqsına. Maxsus çağıştırmalılıq buyınça Lorentz-Fitzgerald'nıñ qatlawlı toyılğan transformasíları ğädi geometriädän häm [[PythagorPifagor]] theoremnärennän çığarıla. Bu theorineñ original iseme ([[Almança]]dan tärcemä itelgän) "İnvariantlar Theorise". [[MaxMaks PlanckPlank]] "çağıştırmalılıq" terminen täqdim itä, çönki theorineñ fikerläwendä ike küzätüçelär ber bergä çağıştırılmaça xäräkätlänälär.
 
Maxsus çağıştırmalılıq tuqtawçı häm tigez tizlege belän xäräkätlänüçe (''inertial başlap sanaw sisteme''ndä buluçı) cisemnär öçen qullanalar, ğädättä. Törle ''inertial başlap sanaw sisteme''ndä terkäp quyğan cisemneñ urınlaştıruı häm tigezlege Lorentz transformasí tigezlänäläre aşa täñgäl kilälär. Şunnan zur ğomumí xata çığarıla: maxsus çığıştımalılıq tizläneş belän xäräkätlänüçe cisemnärgä dä qullanırğa bulmí, dilär. Bu yalğış. Mäsälän, [[relátivistik raket]] mäs'äläse. Maxsus çağıştırmalılıq daimi gravitation qırında tizläneş belän xäräkät itüçe häm äylänüçe başlap sanaw sistemendä buluçı cisemnär öçen xäräkätlär farazlanırğa bula. Ämmä almaşınuçan gravitation qırındağı cisemnärneñ xäräkätlären ciñel häm matur taswírlap birä almíbız.